Överkast i tampella och typiska mig.

När jag äntligen hade samlat på mig tillräckligt med olika tampella-tyger hade jag möjligheten att göra slag i saken och sy det där lapptäcket till Ronja som jag tidigare nämnt. Till saken råkade sig hennes 2-årsdag närma sig så vad blev inte mer passande än en födelsedagspresent.

 Det här överkastet till hennes nyinförskaffade växa/juniorsäng (som fortfarande väntar i garaget) kan man säga är en avspegling av mig i ett nötskal. Jag dras till vackra klara färger, enkelt formspråk och gärna finsk design. Tanken med ett lapptäcke är kanske egentligen att plocka ihop en massa lappar och ändå få det enhetligt. Tyvärr är jag ju inte så "wild and crazy" att jag klarar av det. Jag söker alltid ett upprepande mönster i tyger och framförallt lapptäcken. Jag vill se ett upprepande flöde hur lapparna är placerade men det får inte bli för uppenbart samtidigt som det ska bli en fin helhet. Så jag har alltså försökt få med både pepparkaka och hjärta i en färgton. Detta lyckades ju inte fullkomligt men det är kanske är bra för min strävan till perfektionism. :) Med i svängarna fick faktiskt elefanten rurik också vara eftersom den både höll kvalitétsmåttet, låg färgmässigt nära den gula tampella-pepparkakan och dessutom hade jag inga gula hjärtan att varva med.

 Ihopvikt inför paketering.

 Pepparkakor, hjärtan och elefanten Rurik.

 Liten helhetsbild.